Dags för tipsskördefest igen. På med hatten och haklappen. Det kan komma lite kräks.
1. Ännu mera kock
Okej. Det här börjar bli gammalt nu. I helgen fick jag samma tips från tre olika håll (tack Ida Viola Rosqvist, Frais Sheeps och Kolbjörn Guwallius) om ännu en kock som goofar sig på bild.
Det här är Sigrid Bárány – Sveriges Mästerkock 2012 – på omslaget till Electrolux Homes nya produkttidning:
Och Sigrid Bárány på insidan:
”HEJ HEJ, SKÅLEN!”
Skålen, genom tänderna: ”Hej Sigrid.” *djup, livstrött suck*
Ni vet redan vad jag tycker om det här. Att kockar får fjanta sig med grönsaker och slangar hur mycket de vill, eller fotografen vill, eller tidningsredaktörerna vill. Go for it. Det blir bara väldigt tråkigt när alla kockar som väljer att lyfta fram sin matkreativitet på det spexiga och sexiga sättet är av samma kön.
Jag kände ärligt talat redan till Sigrid Bárány. Så här skrev nämligen Lena Kvist, kultur- och nöjeschef på Borås Tidning, i sin krönika Mästerkock eller bimbo? fyra dagar efter mitt allra första kockinlägg:
”Sveriges mästerkock 2012 hette Sigrid Bárány och hennes kokbok har jag just nu framför mig. Bilderna där är också exploaterande och skälmska. Sigrid Bárány är till och med utsträckt på en bisarr förförisk marilynsk liggbild, med råa köttbitar och vindruvor runt den liggande kroppen. På de flesta bilderna är hon bara intagande, finklädd och mjukt leende in i kameran.”
Jag har valt att inte kolla upp boken, eftersom jag inte ville snöa in på kockar (vad är det med den här rundgången av kock?). Men om man googlar på Sigrid Bárány och läser till exempel den här artikeln i Metro – om hur bra Sigrid är i sängen – så framgår det att hon är förtjust i burlesk och gillar att bjussa på sig själv. Så till skillnad från Louise Johansson, som ångrade Arlanda Xpress-bilderna, är det mycket möjligt att Sigrid Bárány är ganska nöjd med hur hon framställs på bilderna ovan. Och varför skulle hon inte vara det? Hon ser ju jättehärlig ut, eller hur?
Jo. Problemet, som sagt, är hur lite härlighet manliga kockar måste uppvisa för att sälja in sig. Det här är kocken Markus Aujalay i juli/augusti-numret av SJ:s kundtidning Kupé (tack Pernilla Alexandersson för tipset):
Hård, självklar, säker. Med de ständiga armarna i kors och en blick som säger: ”jag kommer att pressa juicen ur dig och du kommer att känna min kompetens.”
När får vi se en sån bild på en kvinnlig kock? (OBS: INTE EN INVIT. SKICKA INGA FLER KOCKAR NU!)
För att vara rättvis så finns det dock en betydligt vänare bild på Markus i reportaget också, där han kittlar en hög med sparris.
Tihi.
Han har fortfarande all värdighet i behåll, dock. Men ler! Alltid något!
Nu. Nog med kockar. Vidare till en lite bredare kategori människor. Stjärtar.
2. Rumpor är vi inte allihopa
Om du haft vägarna genom tunnelbanan i Stockholm senaste veckan och inte slagit dövögat till, finns chansen att du har skådat Rumporna från KappAhl.
Herrelösa rumpor på rad, draperade i jeans av olika färger och storlekar. (Dock tveksamt om modellerna är av olika färger och storlekar.) Och ingen av rumporna har ett ansikte, eller ens ett par dinglande händer i anslutning.
Så här gör reklam oftare med kvinnokroppar än med manskroppar. Kallskär (sex)symbolladdade kroppsdelar från sina värdkroppar för att kränga produkter med. Vilket bidrar till en kulturell ovana vi har: att vi tänker på kvinnor som ett hopplock av olika kroppsdelar, medan vi ser män mer som helheter. Jag kommer att skriva mycket mer om det här sen, men tills vidare får du gärna kolla in den här artikeln i DN: Studie: Kvinnor uppfattas utifrån sina kroppsdelar.
Så. Sunkigt i sig. Men extra sunkigt, som författaren Sofia Albertsson påpekar på sin blogg, är att KappAhl faktiskt säljer dam- OCH herrjeans med den här kampanjen. Kolla på prisbubblan i bilden ovan. ”DAM OCH HERR”. Men på stan är det bara damjeansen man vill skylta med, medan du måste gå in på KappAhls hemsida för att få skymta de manliga jeansen. Och där visas de så här:
”Herrjeans kan man bara marknadsföra såhär, VISA INZOOMADE MANSSTJÄRTAR ÄR JU GAY! ( … rumpor säljer ju men bara vissa)”, ryter Sofia Albertsson.
Och Familjen Olofsson, som skickade mig en kopia av deras klagomail till KappAhl, ryter så här:
”Hej KappAhl!
Jag vill bara berätta för er om hur snuvade på konfekten vi blev när vi klickade runt på er hemsida, det känns inte alls bra nu.
På sidan för woman – jeans, så fick jag se vackra kvinnostjärtar i tighta jeans och en bar överkropp som får mina tankar att spinna iväg någon annanstans än att köpa jeans *dregglar* =P
Men sen tänkte jag att även min fru skulle kunna få släcka sina begär. Men ack vad snuvade på konfekten vi blev!
På sidan för man – jeans så hänger det jeans på ett klädstreck…. har de manliga modellerna hoppat ut ur sina byxor eller var är dom? Kan vi klicka på ett annat ställe och se modellerna helt nakna eller är det bara så att deras överkropp inte skall synas?Ha en bra dag!
Mvh
Fam P. Olofsson”
För det första: adoptera mig, familjen Olofsson! För det andra: mycket intressant upptäckt, det där med de tomma mansjeansen på klädstrecket.
Det här dyker alltså upp om man klickar på länken ”till alla damjeans”:
Och det här är vad du får om du klickar på ”till alla herrjeans”:
Ja. Var fan är de? Hit med mansrövarna! Jag vet att ni har gömt dem!!!
Röttet.
Mer tips…
3. Tuffa till dig, tuffa Tilda
Ett tips från… Facebook, faktiskt. På klädföretaget TuffaTildas facebooksida finns det många fina, klanderfria bilder på barn. Men också det här mycket bra exemplet på fabricerat genus applicerat på mycket unga människor.
En tuff hen:
Och en annan tuff hen:
Benägen att skylla på barnen för de stereotypa poserna? I så fall, sluta vara ett sånt barn.
4. Tidsbesparande och effektiv träning
Från Olof Lundh (via Emil Péclard) på Twitter:
Olof Lundhs kommentar: ”Udda spinningskor på den kvinnan, eller?”
5. G-loves – De tokpimpade träningshandskarna för tjejer (ur tidningen Body, tips från arbetskompis till kompis)
Ja, träningshandskarna som finns i 17 olika färger och håller för den som vill träna genom att ta sig själv – eller en man, beundrande – på tuttarna.
6. Sexuellt ofredande-leksaken
Hittat av Diamantprinsessan/Diamantprinsen på Twitter i ett skyltfönster till butiken Hemcompaniet i Lidköping. Som inte ligger i Japan.
Matilda Flodin på Twitter sa det bäst: ”Så de säljer saker som man ska gå runt och ofreda folk sexuellt med? Tror inte det blir fnissreaktioner.”
Ja. Oerhört creepy och hemsk bild (samt idé). Men detaljen jag inte kan få ur huvudet är hur sjuk killen, grabben, pojken, gossen – vad är det för någonting? – ser ut. Har han någon slags giftsjukdom? Eller är det ett gubbansikte inklippt på en tonårings tunna kropp? Eller vänta, är han datorrenderad? Händerna ser lite väl stora ut. Varför är i så fall han datorrenderad men inte hon? What the fuuuuuuuuuck, helt enkelt.
Tack för skörden!
(Uppdatering. Jag lät Jenny Claesson på Add Gender pilotläsa det här inlägget. Hennes feedback löd: ”Bra som alltid. MEN! Hon vänder ju skålen för att visa att hon vispat grädden så hårt att den fastnat.” Bra, då har jag lärt mig det.)
Kittla sparris… går det inte lika bra med selleri? Haha, klockrent som vanligt! Tack för att du tog upp tipset från Kupé! Nu ska jag inte skicka fler kockar…. Det kommer dock bli mycket svårt!
Tycker att den lille snuskhummern ser ut som Woody Allen. En tillfällighet?
Haha! Visst är det sjukt med spegelkillens utseende!? Jag har också hakat upp mig på det. Det utstrålar ”för den tokrolige och ungdomlige ofredaren”.
Hälsningar Diamantprinsessan/Diamantprinsen
Det är väl äggvita man ska vispa så hårt att man kan vända skålen upp och ner, inte grädde ;-)
Ja det är äggvita, när man gör maränger right? Men hon har ju grädde på vispen? Antingen håller hon på att göra (kärna) smör eller så är det en marängsats som skymtar på vispen.
Riktigt intressant!
Min tanke med ”Inspection mirror” är dock inte bara att den är sexuellt ofredande, utan att det är oerhört nedlåtande att tänka sig att män (eller datoranimerade Woody Allens) skulle ha rätt att inspektera kvinnors underliv. Innan de bestämmer sig för vem de vill ha, eller? Tsiisös alltså.
Dessutom: Min man gillar jeans, men så fort han får chansen går han hellre byxlös. Kanske det är vad som hänt med KappAhls modeller också? Fast hur man tänker sig att man ska sälja jeans som ingen vill ha på sig är över mitt förstånd.
(Och som redan påpekats är det nog äggvita i skålen. Men det påverkar kanske inte dina argument direkt.)
Väldigt bra :) Jag har också stört mig på det på KappAhl samt att reklamen inte ser mångfacetterad ut, jag tycker alla kvinnorna ser ganska smala ut (och bleka). XLNT är ju för kvinnor upp till storlek 56…
Skål- och Sigridbilden är beskuren, så det som knappt syns är att marängtårtan (som man också får receptet till) redan är klar med grädde och bär. Hon pratar alltså med skålen.
Påpekade för en manlig bekant att det var ”konstigt” att inga manliga rumpor finns med i jeansreklamen. Han fräste då lite irriterat ”men, det är det ju ingen som vill titta på”. Eh… Antingen låtsas man att rumpbilderna ska visa potentiella köpare hur jeansen sitter & då borde ju alla manliga köpare vilja se bilder med jeansen på modeller. Eller så erkänner man att man vill kränga jeans med sex & i så fall vill väl typ alla som tänder på män se manliga rumpor? Föreställningen att det bara är kvinnliga kroppar som är sexiga är konstig.
Sigird Bárány gör en grej av att blanda känslor och matlagning, och sexualitet är en av känslorna hon pratar om som en del av sin lust för mat. Jag kan lova dig att hon älskar de där roliga, kroppsliga och sexuella bilderna och har full koll på vad de utstrålar och vill ha det precis så. Det är medvetna val, inte för att spela på sexualitet som säljstrategi och ta billiga poäng med att vara snygg, utan för att det är en del av det hon gör, och då blir det väldigt tröttsamt att jämföras med mediemässiga stolpskott som fottvättar-Louise som tydligen bara lät sig ledas till att ta de där bilderna. Är inte kvinnor som gör aktiva val för att få något sagt det du borde uppvärdera, istället för att gnälla över att de försöker vara sexiga eller roliga? Särskilt med tanke på ditt senaste inlägg om att kvinnor inte får vara roliga med sina kroppar. Sigrid är smart, skarp och fullt kapabel att styra över bilden av sig själv, och dessutom rolig. ”Exploaterande” betyder att någon annan lagt henne på golvet med druvor på och tjänar pengar på det, men nu har hon ju något viktigt att säga om mat och sex (läs kapiteltexten i boken) och du gör ett dåligt jobb som genusanalytiker om du inte kan se den skillnaden. Det här gäller säkerligen en hel del andra kvinnor du ger dig på i den här bloggen också.
Mina söner (11 och 14 år) har, utan att jag sagt nåt, reagerat på KappAhls jenasreklam på TV: ”Måste dom visa rumpor hela tiden??”
Detta var verkligen en trevlig blogg, jag som gillar bilder och hur man kan få fram olika budskap med dom. Hur ska jag nu få nåt vettigt gjort idag? :)
Hej, bra inlägg!
Jag beundrar majoriteten av det du skriver, men ibland känner jag att man kanske kan se det ur ett annat perspektiv också. Till exempel: När vi kvinnor ska köpa nya jeans är rumpan väldigt mycket i fokus, den ska formas bra, men jag vet att det inte är lika viktigt hos de flesta killar.
Naturligtvis är det lite udda att herrarna inte fick några rumpor alls i sina byxor, medan damernas byxor tycktes fyllas upp allihop, men samtidigt kan jag känna att det lockar mer för tjejer om de ser ett par jeans med en snygg stjärt i än att se dem framifrån!
Tycker som sagt att du är jättebra, men ville bara flika in detta!
[…] här otroligt kusliga bilden/produkten/idén som jag avhandlat tidigare. (Tack, […]
Väldigt välskrivet av Marika ovan, synd att den kommentarern aldrig besvarats. (Full disclosure: Jag hamnade här för att jag träffade Sigrid B idag och söker efter hennes kontaktinformation. Efter att ha samtalat ett bra tag med henne kan jag instämma i Marikas beskrivning.)
Varför kan alla (Sigrid, i detta fall) inte bara få vara sig själva?